ETFSverige
Hem » Börsen, Featured, Headline

Nordeas räntebevis – hur bra är de egentligen?

14 september 2012 7 Comments

Nordeas räntebevis - hur bra är de egentligen?Nordeas räntebevis – hur bra är de egentligen?

Nordeas räntebevis – hur bra är de egentligen? Nordea verkar bara ha fått lovord för sina nya räntebevis. De marknadsförs som en unik möjlighet för privatinvesterare att investera i enskilda företagsobligationer. Frågan är bara till vilket pris och är detta pris rimligt? Enligt olika källor har Nordea fått in över 2 miljarder kronor i sina räntebevis. Detta är ett substantiellt belopp. Det finns flera negativa faktorer med räntebevisens struktur som jag vill lyfta fram. Den absolut viktigaste och absolut sämsta faktorn är prissättningen. Eftersom instrumenten är utgivna av Nordea är det bara Nordea som ställer priser. Detta brukar ofta innebära en sak, stora spreadar (skillnad mellan köp- och säljkurs). För faktiska spreadar per igår, se tabell nedan. Spreadarna har signifikant skiljt sig åt under de tillfällen jag granskat dessa. Utöver denna ”deal breaker” struktur får du som investerare en dubbel marknadsrisk och en dubbel kreditrisk dels mot det underliggande bolaget, dels mot Nordea. Nordea presenterar kredittrating per instrument men även Nordeas kreditrating måste beaktas i analysen.

Totalkostnaden för att köpa räntebevisen är dels spreaden, dels den administrativa avgift som Nordea tar ut. Courtage utgår inte i normalfallet. Nordea verkar ha upphandlat separata avtal för detta vilket innebär att du som investerare inte belastas för denna avgift. Den administrativa avgiften är redan avdragen i den ränta du erhåller (se ytterligare information i kommentarsfältet nedan). Den administrativa avgiften uppgår till 0,6 procent per år. Glöm inte heller bort kostnaden för spreaden när du ska sälja ditt räntebevis. Egentligen ska spreaden förenklat beaktas två gånger (köp och sälj) för en fullständig totalkostnad. I min analys har jag presenterat köpkostnaden och totalkostnaden i två olika kolumner, se tabell nedan.

[table id=469 /]

 

Källa: Nasdaq OMX, spread per 14 september

Dyrt är den generella slutsatsen. Den totala kostnaden går inte att säkerställa med någon större säkerhet eftersom prissättningen är helt i händerna på Nordea. För aktuella yield nivåer/räntor, se tabell nedan.

[table id=470 /]

 

Källa: Nordea, teoretisk årsavkastning per den 13 september

Istället för att investera i dessa instrument kan du placera på ett vanligt sparkonto. Hos statliga SBAB får du 3,0 procent per år oavsett om du är kund eller inte. Inga ytterligare avgifter utgår. Då gäller också den statliga insättningsgarantin vilket inte är fallet med Nordeas räntebevis. För tillgängliga sparkontoalternativ och räntesatser kolla denna länk – http://www.compricer.se/sparande/

Slutsats: Jag skulle vara ytterst förvånad om det fanns institutionella investerare som investerar i Nordeas räntebevis. Jag kommer åtminstone passa på denna sparprodukt. Jag köper hellre företagsobligations-ETF:er. Där är situationen den omvända. Där utgör institutionella investerare majoriteten av investerarna åtminstone i Europa. Detta brukar vara en bra signal kring legitimiteten för en investeringsprodukt.

 

7 Kommentarer »

  • index skrev:

    Avanza har ”gratis” courtage men Nordnet har 99 kr som minimicourtage. Det måste läggas till totalkostnaden. SJUKT DYRT!

  • poppo skrev:

    Jag förstår inte riktigt hur du räknar. Varför räknar du med hela spreaden två gånger vid ”totalkostnad”? Köper du och sedan säljer är det ju endast en spread du ska räkna med.

    Sedan är spreaden oftast rätt låg eftersom att andra lägger sig emellan Nordeas köp/sälj-kurser (att det är courtagefritt hos exempelvis Avanza bidrar givetvis).

  • ETFSverige.se (author) skrev:

    Hej Poppo,

    Det beror på vilken referenspunkt du har. Det är svårt att uttala sig om vad fair value / NAV är per räntebevis eftersom detta inte publiceras. I min analys har jag förenklat detta något och tagit kostnaden som 2x spreaden. Ett alternativ är att räkna med 0,5x spreaden (mid spread) för köp och 0,5x spreaden (mid spread) vid sälj. Att det uppkommer någon form av ”säljkostnad” är väldigt trolig, enligt min mening.

    Efter ytterligare undersökningar har det visat sig att Avanzas gratis struktur är ganska unik. Detta betyder att om du köper räntebevis för 10 000 kr ska du lägga till ytterligare 0,99% (99/10 000) till köpkostnaden och 0,99% x 2 till totalkostnaden (summa 1,98%).

  • Academic skrev:

    Tack för en bra artikel! Jag håller mig nog till ETFer.

  • poppo skrev:

    ETF Sverige.se:

    Att räkna från mid spread är ju ett måste om man ska ta med spreaden i kostnaden för en affär. Allt annat är ju felaktigt även om du tycker att det är ”förenklat”. Om man ska göra en ingående analys av kostnaderna och räknar på dubbelt så höga siffror för en av parametrarna så faller analysen.

  • ETFSverige.se (author) skrev:

    Hej Poppo,

    Tack för dina kommentarer.

    Gällande din sista kommentar skulle jag säga det beror på. Många privatinvesterare beter sig inte rationellt utan köper direkt på säljkursen (Ask) som kvoteras och säljer på köpkursen (Bid).