ETFSverige
Hem » Börsen, ETF marknaden, ETF:er, Featured, Flöden och utveckling, Headline

Därför kan inte en ETF kollapsa Del II

3 november 2015 Inga kommentarer

Därför kan inte en ETF kollapsa Del IIDärför kan inte en ETF kollapsa Del II

Därför kan inte en ETF kollapsa Del II Det börjar utan tvekan råda en viss osämja på ETF-marknaden. I det ena hörnet finns Carl Icahn, och i det andra finns Larry Fink, chefen för världens största kapitalförvaltare, Blackrock. Diskussionerna rör sig om huruvida Din Obligations-ETF, eller vilken börshandlad fond som helst för den delen, kan kollapsa fullständigt. För några veckor sedan publicerade vi en artikel i detta ämne som Du hittar här, och nu följer vi upp denna med nästa del.

Icahn började höja oro över likviditeten på obligationsmarknaden och därmed också för de ETFer som investerar i obligationer, under den tidigare delen av 2015. Han fortsatte sedan med att hamra in sin åsikt på CNBC’s 2015 Institutional Investor Delivering Alpha Conference i New York. Icahn säger att de börshandlade fonderna säljs med motivationen att det finns en likviditet, något som Icahn menar att egentligen saknas och att detta kommer få hela marknaden att explodera. Icahn anser att investerarnas panikutförsäljningar, speciellt i högavkastande obligationer och företagsobligations-ETFer kommer att leda till att de börshandlade fonder som investerar i dessa värdepapper kollapsar.

Fink, som att dela scenen med Icahn lugnt bemötte Icahns påstående om att ETFer är farliga, och står inför en kollaps. Fink om någon borde veta detta, det var han som såg till att Blackrock köpte iShares av Barclays under lågkonjunkturen och han har varit en av de drivande krafterna bakom detta företags uppgång på marknaden för börshandlade fonder. Fink har rätt, är är del två av texten Därför kan en ETF inte kollapsa.

Två marknader

Till ytan är en börshandlad fond ett mycket enkel instrument, betydligt enklare än många av de andra börshandlade produkter som finns, till exempel knock out warranter, Mini Futures etcetera. Investerare, vare det är privatpersoner eller institutionella investerare, köper genom en ETF en korg av olika tillgångar, något de kan göra över hela dagen så länge börsen är öppen. Avsluten sker till nettovärdet så kallade NAV-värdet. Så här långt verkar det hela vara ganska enkelt och mer komplicerat än så är det egentligen inte.

Det finns emellertid en mycket komplex struktur och samverkan mellan olika aktörer som håller aktier i ETF handeln så nära NAV som möjligt. Med den här samverkan, skulle ETFs vara något annat än deras index tracking slutna fonder (CEF) -en fondtyp som hänger helt på utbudet/efterfrågan på aktie prissättning och kan avvika vilt från deras fondandelsvärden. Till att börja med ETF har en dubbel existens på marknaden, dels den primära marknaden dels andrahandsmarknaden. Det är en balans mellan skapande och inlösen kontra köpa och sälja.

Det måste skapas en primärmarknad

Innan dess att en ETF kan börja handlas på en börs måste det skapas en primärmarknad. I huvudsak är detta vad som sker, auktoriserade deltagare (APS) eller institutionella investerare köper andelar i en börshandlad fond direkt av förvaltaren. Dessa köpare kommer att förse förvaltaren med fysiska aktier, obligationer eller vad det nu är som fonden investerar i. Andrahandsmarknaden är den marknaden där vanliga investerare, så kallade slutkunder kommer in. När de auktoriserade deltagarna skapar aktier, kan de sälja dem till andra investerare på en börs. Enskilda investerare kan sedan sälja sina aktier till andra investerare och så vidare. Dessa affärer på andrahandsmarknaden har noll effekt på de underliggande värdepapperen i ETF. Det är den största skillnaden mellan börshandlade fonder och vanliga fonder.

När en investerare säljer av sina andelar i en vanlig fond måste denna fond betala ut kontanter genom att utnyttja sin kassa, alternativt sälja av värdepapper för att kunna hantera denna utbetalning. När Du säljer en ETF utgiven av Blackrock, Vanguard, XACT eller vilket bolag det nu må vara behöver fondbolaget inte göra något alls. De behöver oftast inte ens agera i en transaktion mellan två investerare eftersom andelarna i en ETF fungerar som aktier.

Föreställ Dig att alla aktier som ingår i ett index, till exempel S&P 500 eller OMXS30 finns inlåsta i ett enormt kassaskåp. Den som köper en börshandlad fond, till exempel SPY eller XACT köper därmed en rätt till en del av detta kassaskåps innehåll. Vad finns i valvet eller dess värde inte ändras. Det köp Du har gjort har ingen effekt på vad som händer i valvet eftersom någon annan har sålt denna rätt till Dig.

Nu kommer emellertid det som har förvirrat många investerare. Icahn, och många andra med honom, säger ”Vad händer om ingen vill äga det som finns i kassaskåpet?”. Icahn verkar vara förvirrad och ha blandat ihop slutna aktiefonder med börshandlade fonder. ETFer är utformade för att ha en mekanism som hjälper till att hålla deras så nära NAV-värdet som möjligt.

Market Maker arbitrage

Till skillnad från vanliga fonder och CEF, så kallade closed end funds, har ETFer en funktion som gör dem unika. Det finns en mängd marknadsaktörer som bidrar till att det finns en likviditet genom att underlätta handeln på andrahandsmarknaden. Dessa marknadsgaranter kommer att justera för de kontinuerliga marknadsrörelserna av den underliggande fondens värdepapper genom att ställa upp köp- och säljkurser för ETFen. Skillnaden mellan de två priserna kallas bid-ask spread. På de flesta av de största börshandlade fonder, är denna skillnad i princip noll. Du får betala ganska exakt vad ETFen innehav är värt. Det är av den anledningen många anser att det är bäst att hålla sig till de största och mest likvida ETFerna.

Ibland blir det emellertid fel, men det blir det även med vanliga aktier och obligationer. Ibland kan utbud och efterfrågan komma att avvika från köp-/säljkursen i förhållande till den börshandlade fondens NAV-värde. Återigen, fondstrukturen ger ett skyddsnät som förhindrar kollaps och en alltför bred avvikelse från värde över en längre tid.

Market makers har precis som auktoriserade deltagare möjlighet att göra ett arbitrage och låsa in skillnaden mellan NAV och marknadskursen genom ett inlösenförfarande. För en ETF uppdateras NAV ofta, omkring var 15 sekund.

Precis som när andelar skapas är andelarna i en ETF fritt utbytbara mot de tillgångar som ingår i den börshandlade fonden, även om det sker på primärmarknaden där de flesta investerare inte har tillträde.

Lösa in andelar i en ETF

Om värdet på aktierna avviker från värdet av tillgångarna, kan de auktoriserade deltagarna och Market Markers lösa in andelar i en ETF mot de underliggande tillgångarna. Detta tar bort leveranser av andelar från andrahandsmarknaden och bidrar till anpassa det nuvarande utbudet till efterfrågan. Detta gör det nästan omöjligt för ETF aktier att falla alltför långt under sitt NAV, eftersom de stora aktörerna kan byta andelar mot de underliggande tillgångarna. Kom ihåg att du köper tillgång till valvet.

Denna arbitrageprocess drivs av en av de mäktigaste krafterna i universum, vinstmotivet, och det är vad ser till att hålla en ETF borta från total kollaps. Vid någon punkt kommer de auktoriserade deltagarna och Market Markers att gå in och bli köpare av andelar i den börshandlade fonden eftersom de kan omedelbart lösa dessa andelar mot de underliggande tillgångarna, oavsett om det är aktier, obligationer eller vad ETFen innehar. De kommer att tjäna pengar på skillnaden. Det omvända gäller också, om NAVet blir för högt. I detta fal skapar de fler ETF andelar och får en vinst på spreaden.

Denna process är det som borde lugna Icahns farhågor om illikvida tillgångar.Att kunna sälja av en illikvid aktie eller obligation i kristider kan förvisso vara svårt ibland. Inlösen- och skapandet av nya andelar i en börshandlad fond gör det emellertid betydligt lättare. Om NAV för till exempel iShares iBoxx $ High Yield Corporate Bond ETF (NYSEArca: HYG) avviker alltför mycket från värdet andelarna handlas till kan de auktoriserade deltagarna och Market Markers gå in och köpa andelar i den börshandlade fonden och sedan lösa in dem mot de obligationer som finns i HYG. Det betyder att det alltid kommer att kunna gå att dumpa andelar i HYG (eller andra börshandlade fonder) på andrahandsmarknaden och att det alltid kommer att finnas en köpare av dessa. Detta går inte att säga med säkerhet när det gäller en enskild aktie eller en obligation.

ETFer har faktiskt skapa en sekundär uppsättning likviditets en som aldrig berör den primära likviditeten eller bristen på sådan, på obligationsmarknaden.

Slutsats

Din ETF kan inte kollapsa. Den primära och den sekundära marknaden, skapande processen/inlösen tillsammans med arbitragemöjligheter för marknadsgaranter, kommer att hålla ETFs kurs så nära till NAV som möjligt. Även i krissituationer, kommer processen att fortsätta att fungera. Din ETF är säker från förstörelse. Det kommer emellertid inte att skydda dig från förlust, om du satsar på fel sektor eller land, men fondens struktur kommer inte att fallera.

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , ,

Kommentarer är avstängda.